kronidan

.......det brukar onsdagar kallas när jag var ung, men nu ÄR man bara.
Så var denna dagen till ända.Dagarna bara går och går och jag ligger fortfarande kvar. Men hör och häpna, jag bor kvar i Rum 15, ingen har "tvingat ut" mej. Nåja klockan är bara 2200 mycket hinner hända än...
Jag var nöjd över dosen av ED igår, men tyvärr det är för lite. Jag har ju planer på permis i morgon em och då måste jag bli mer smärtfri än jag är nu.
Dagen började med kusin besök, min kära lilla Adine. Vilka härliga minnen vi har sen barndomen, oskyldiga, men vi tyckte mycket om dans. Mor Olga (nu snart 96) lärde oss ALLT! Sköna minnen att plocka fram när det går tungt.
Sickan, alltid kul att träffas!
Klara mitt älskade barnbarn och hennes Mats kom med  den utlovade lasagnen. Supergott, Tack,tack!
Jag hade ju fått lunch, frukostkorv med pot.mos, men eftersom jag inte är någon korvälskare så blev det bara en liten smak.Sen blev jag kallad till middag, jag gick ju ut till matsalen, väluppfostrad som jag är, ja och då fick jag frukostkorv och pot.mos!! Jag tittade lite på korven och då fick jag veta av min "granne" att på SriLanka där svälter befolkningen!
Häpp!  Skämmes!
Ante och Elin kom, stackars dom, fick bara höra hur erbarmeligt  trött jag är...jo jag är det. Jag vilar för lite.
Min chef kom och berättade att han saknade mej på jobbet,så pass mycket att jag fick löneförhöjning!!
Är det ingen fler på jobbet som saknar mej??
Maken anlände nyrakad och luktade gott. Sist men inte minst kom Sara, Pontus och lillbebisen. Mysigt med små sparkar i magen! Jag hade glömt hur det kändes.
Ja gott folk, det var min dag!
Och jag har faktiskt tagit blodförtuningssprutan själv! Rakt in i magen!

Jag måste nog  säga att jag behöver en ny besök- och telefonfri dag i morgon. Men det kommer nya dagar!

Kram  och puss och hej!
Viveka

Lagen om allts jävlighet. Många av er vet hur jag hade det för  ett par dygn sedan. Sen blev jag ju glad och nöjd.
Men säg den glädje som varar för evigt, fick ny en rumskamrat i morse, en äldre senil dam (Kaka söker maka??) och eftersom jag både sovit  på fm och varit på språng efter varmkorvlunchen så hade jag inga förutfattade tankar.
Gick ner till centralhallen, tänkte ta ut pengar........automaten trasig!    ...(."Ja bli så guförbannat oppa apparata...." citat Ronny Eriksson) för att köpa lite mat till middag idag. Nåja det gick ju med kort, men bara över 50 kr.
När jag glad ihågen och nästan längtar efter guldfiskens västerbottensgratinerade lax  kommer in på salen så gick jag som mot en vägg!!! 
Damens stomipåse hade spruckit sönder och skit rann över golvet!!!!!!  och fönstret fick ej öppnas för hon frös,
Jaha tänkte jag då är man väl hänvisad till uterummet igen. Men efter min utläggning hade personalen slut argument,  jag fick flytta till enkelrum. Så nu bor jag i RUM   15   på samma avdelning. Bara jag, bara en säng!
Jag var beredd att åka hem på egen risk om det inte hade ordnat sej.
Så  nu sitter jag här, fönstret i badrummet är öppet, frisk luft. Jag tänkte att jag skulle  se nåt gammalt reprisprogram, men då har nån snott fjärrkontrollen. Nåja jag kan ju ändra direkt i Tv:n.
Visste ni att detta är Europas modernaste sjukhus?
Men i övrigt mår jag väl bättre, smärtmässigt, trots att dom har sänkt  ED-dosen från 8 till 6 ml/timme. Måste ju snart bli av med den här mojängen. Såret läker som det ska och jag har tagit mej lång skön dusch på morgonen.
Det har annars varit en lugn dag.

Kram & Hej
/Viv

Det är väl kryptiskt för den som inte är invigd?
Dagen har jag tillbringat i "uterummet". Jag har inte,  pga olika anledningar kunnat  vara i eller omkring min säng.
Min  sk  sänggranne la beslag på personalen och allt annat när hon flyttade in i går
Jag har hört och varit med om en hel del men detta tar priset. Tur att  jag haft "medhörning"  som kan vittna om att  det inte är någon överdrift det jag skriver.
 Eftersom jag dessutom har tappat matlusten så kan jag garantera att det kommer att ta lång tid innan jag lyckas förtränga dessa äckliga ljud som kom ur denna kvinnas alla kroppsöppningar, och kunna börja äta igen.
Men halleluja nu har hon  flyttat jag är åter ensam och lycklig.
Tack kära vänner och nära kära för besök idag, men jag är ledsen att jag var så himla trött, Bitte & Torgny, förlåt, det kändes som jag körde iväg er, det var inte min mening, Hoppas att ni inte bryr er om det utan kommer en annan dag!
 Eva, tack för den fina boken.& Kärran med chokladgroda gulle dej! 
När ni åkte somnade jag bums och sov 2 timmar.
Maken kom och vi har legat i sängen och tittat på TV och myst med tända ljus. Nästan som hemma.
Jag hoppas att jag får permission över helgen, då ska jag sitta i solen.
I morgon ska jag ha en besök och telefonfri dag. Tänkte vandra runt, kanske till biblioteket i centralhallen...bara gå...och gå...
Jag har just fått en spruta i låret....det gjorde ont, så det så! Men jag vill ju sova någorlunda smärtfri.
Tillönskar er alla en god natt !

Kram till er alla
/Viveka

Godmorgon alla nära & kära!
Ja så var det måndag och lite  fler aktiviteter  än i helgen. Jag hade dock mycket besök, Åsa, Yvonne, Ante med sin familj
Rolf och Toril  Servitören Ante som seglade runt med kaffebrickan, sadla om  Ante, jag ser att du har talanger!
Toril med sina erfarenheter som sjuksköterska som vet precis hur man känner sej i en sån här situation.
Vi fick till slut många glada skratt.
Sen igårkväll är jag inte ensam på salen, en väldigt sjuk kvinna ligger här så jag ska få eget rum när det blir ledigt. Bäst för både henne och mej.

Sen får vi se hur fortsättningen på dagen blir......

Kram/Viveka

Glad söndag på er!
Fast idag känns det lite jobbigt trots att jag sovit som en stock...så gott som smärtfri! Dr Roger var här nyss och han är ärligheten själv och det uppskattar jag. Men det blev  lite jobbigt när han redogjorde för hur allvarligt egentligen detta är.
Jag vet inte om det är pga att jag ändå känner mej så pass frisk som det var lite svårt att ta in.....det blev lite tomt när han gick och jag blev kvar här.....
Tankana far runt, runt..
Nä, jag ska ta fram mitt  " jävlar anamma" som jag lagt undan nånstans. Nu gäller det att starta kriget!!!
Sitter och tittar ut mot 97:an,  himla trafik!
Nu tror jag att jag får besök.....

Ha entrevlig dag!
Viveka

Undrar om det var för att jag var otacksam och inte åt upp det jag blev serverad igår som jag fick mitt straff?? Ja man vet inte i dessa tider, "Någon" ville då ge mej en läxa för  när Rolf hade åkt hem så  blev jag så dålig så jag hamnade på intensiven. Inga sprutor , ED eller nåt annat  hjälpte. Det blev sömnmedel som räddade mej.
Kom tillbaka till avd 1230 och vem satt och väntade på mej? Jo mina kära kära vänner Karin & Roger. Kul!   Det är precis  såna energisprutor som  jag behöver mot mitt onda. Maria, sevitören Ante och Elin kom strax efter så vi fick en trevlig och underhållande eftermiddag.
Idag har jag duschat. Om några veckor är det väl ingen som ens funderar på om man duschar eller inte, men just i detta läge är det ju en bedrift. Man har ju slangar överallt.
Rolf har varit hit och han hade glömt mina joggingbrallor och jag blev plötsligt så himla ledsen.........Knäppt!
Det är ju inte hela världen, men hormonerna har väl fått sej en törn. Jag blev arg också......
Han skulle till K & K på grill, det är honom väl unnat, det är inte kul att sitta hela tiden med en som är lite stukad.
Nu ser jag Robinsson och sen ska jag se nåt annat kanske.
I morgon är en annan dag......ska  verkligen försöka  äta  så jag orkar vidare....

Nu hade jag tänkt sova skönhetssömn........
Puss & hej
/Viveka

Hej och hå!
Den här natten var inte mycket att skriva hem om, jag menar ,bättre har man väl mått. Det är tydligen väldigt svårt att få den här ED-doseringen att pricka rätt. Tur att det finns Ketogan och tålmodiga nattsköterskor. Efter lite frukost och blåsa/huffa/blåsa så blev det då dags att ta adjö av denna trevliga och glada personal på Thorax, avd E33. Det ska jag säga att det var med sorg i hjärtat. Men om alla vore lika godhjärtade då skulle väl sjukhusen vara fyllda till bredden, ingen ville åka hem..
Ambulans till Umeå flygstation, flyg till Kallax och ambulans till Sunderbyn.......behöver jag fortsätta skriva?
Hamnade på avd 62 fast jag skulle till Avd 51 urologen, jag kan väl tycka att lungan sitter lite högre upp än urinblåsan, eller?
Nåväl det finns ju TV på rummet, men var är alla människorna?? Jag sitter ju fast i en maskin i väggen!
Jag vill inte ringa så fort jag vill vända mej, det känns så skämmigt. Jag trodde att nån skulle råka  swischa förbi och då kanske man kunde  få sej en kopp kaffe..eller en kram....
Fattar inte hur dom har tid i Umeå. Nä fy skäms Viveka, inte klaga! Ikväll ska jag se Så ska det låta, min älskade Rolf sitter/ligger nog med mej här i sängen Hmm, mysigt:
Sen tror jag nog att mina fina vänner kommer under helgen och besöker mej, underbart!
Nu ska jag vila lit för  ....."kalman han äl tlött.....tlött.."
Puss & Hej
Viv
PS.  En kladdkaka med grädde står här på bordet och jag förmår mej inte att äta den......DS 

Ja som  ser  ut nu så är det dags att säga adjö till Thoraxkliniken och Avd E33  Umeå. Vilken fantastiskt trevlig avd och underbar personal.(Kan man säga att man rekommenderar en avd på sjukhuset?)
Dagen började så bra, ED togs bort i morse jag duschade och pyntade mej. allt ok. Kollade mitt op sår....fy vad långt det är.....
Pratade lite jobb med Johan S, det kändes som om man satt i rummet intill. Vad jag längtar tillbaka till jobbet ! Jag skulle tömma diskmaskinerna varje dag utan att klaga, plocka undan efter alla, baka bullar varje vecka, bara jag slapp vara sjuk.. Hm
Maken kom så klart, han tog en promenad från stan, lyllo han, jag vill också ut och gå! 
Min kompis Klintan kom från Långviksmon  Vi fick en rolig stund tillsammans.
Sen brakade eländet lös, precis när jag fått veta att jag skulle få åka hem på lördag. Ont, ont, ont..
Ett par tre revben är tydligen också av. Tillbaka till ruta ett. Nu sitter jag fast i den gröna EDmaskinen, bedövad men inte bedrövad.
Jag ska till Sunderbyn för vidare vård imorgon bitti, flyg eller ambulans. Ingen SuperPuma hämtar mej........
Så nu säger jag godnatt och kram!
Viveka

Dagen efter en natt som jag hade kunnat vara utan!  Ett försök att avstå från ED var inte så lyckat. Smärtorna tog över så det blev att starta ryggmärgsbedövningen igen kl 4 i morse.
Men sen har det gått bra. Rolf och Åsa kom  halv 9 för vi skulle ju se när dom landade med puman. Vi gick ut på balkongen är vi hörde det välkända flaff-flaff  över sjukhuset och l då landade dom på hkp-plattan. Ut kommer då två välkända  kära personer, Ante oc Elin....Vilken överraskning! Kära barn vad jag är glad att jag har er! Åsa som varit här i tre dagar och så kommer Ante och Elin.Och tänk vilka killar jag har på jobbet!!! Som ställer upp och skjutsar dom hit. Jag är så glad.
Vi har fikat och ätit nere i Centralhallen, jag i rullstol. men mest har  vi bara varit .
Många har ringt, Och medan jag pratade med Les i telefon så kom Jonas Sandberg (han som opererade bort min njure) och kramade om mej.....gulligt!
Åsa, Ante och Elin åkte hem vid 16-tiden då somnade vi en stund ,maken och jag, det var skönt.
Besök av Gunilla och Sune, dom hade med sej halva Coop......
Nu ligger jag i sängen, tänderna är borstade, fågeltvätten utförd...vad kan man mer begära?? Jo att man är smärtfri i natt... för imorgon kommer sjukgymnasten hit och då finns det ingen återvändo...
Kram & hej och tack för alla hälsningar och hållna tummar...
/Viveka

Tisdag kväll 21 april

Som ni kanske förstår så orkade jag inte skriva nåt igår. det var en tuff dag med mycket smärta och   massor med sprutor. Jag haft ED kopplat direkt som ryggmärgsbedövning. Men tyvärr så placerades nålen för långt ner så det blev
bedövning långt ner på låren isf skulderbladet.
Nåväl jag åkte till op 0740 och efter alla förberedelser så kom dom igång vid 0815.
Jag vaknade( det är kanske inte det rätta ordet,) och då fanns Rolf och Åsa vid min sida. Skönt! Men efter alla grodor som hoppade ur min mun, somnade jag om och om och om igen. Jag minns inga detaljer i alla fall. Kom från THIVA på em. Flyttade till sal 8.
Natten gick utan några större bravader.  Dr Anders Holmgren kom och berättade att tumören var som en clementin och det  fanns många små metastaser runt omkring. Prov är taget på två av dessa och resten måste behandlas med cellgift.
Jag blev så ledsen, men det finns ju som bekant många som har det värre
Idag blev jag flyttad till sal 14 och den smärtstillande dosen ökades och då  kunde jag inte alls stå på mina ben. Jag vinglade bara omkring. Dränaget  togs bort så även ED. så vi får se hur går i natt.
Åsa och Rolf  kom  tillbaka sen dom ätit middag.Jag fick en massa  smothies   Christer  Hedlund kom också hit. Trevlig kille. 
I morgon bitti kommer Ante hit. Mina härliga  pojkar ska skjutsa hit honom  med Puman. Då står jag i fönstret och kollar när dom landar här på plattan.
Nu ser jag fram emot en ny härlig dag med bara lite ont.
Kramar till er alla från Viveka

Vaknade ganska tidigt, åt fukost och skyndade tillbaka till sängen. Ville slappa lite men........då kom städerskan!! Hm.
Tänkte ta en promenad till stan men det blåste svinkallt, vi var tvungna att ta bilen. Åkte till Ersboda, hittade den rosa koftan!!! (Plus lite till)
Efter liten rundvandring på EXPO med Gunilla och Sune åkte vi hem till dom och åt  en sen lunch med lite bubbel.
Jag blev så himla trött så jag tog en liten nap i soffan. Skönt!
Sen gick vi till  " brottsplatsen" alltså Lottas Krog där  jag och maken träffades för 10 år sedan.  Ännu mer mat !!  Men kära nån, när ska jag börja tycka om mat igen??
Nåja den dagen den sorgen. I morgon är det sista dagen här på Lilla Hjärtcentrum  då ska jag  ta lite fler prover innan jag  skrivs in på stora hjärtcentrum.

Höger upp och vänster ner= kram enligt min bror Jan-Erik modellen.

/Viveka

Hej på er alla!
Nu har vi kommit tillbaka till hotellet. Det är sent så vi fick faktiskt smyga oss in. Alla andra sjuka ligger redan i sina sängar men inte vi, vi partar to the bitter end. Jag har väl inte mått som bäst ikväll men snart är ju det slut det eländet.
Man måste ju hålla ut så man glömmer bort att man faktiskt är sjuk....jag ha lätt för att glömma bort det när jag har trevligt. Tur är väl det.
Synd att man inte kan njuta av god mat som man blir bjuden på, jag har ju ingen matlust.
nu är maken trött så det är väl dags för mej att säja god natt till er alla.
I morgon ska vi ut på stan, jag gillar Umeå, jag vill ha en rosa kofta.................

Kram och sov gott!
/Viv

Nu har jag blivit intervjuad och det har tagits en MASSA prover. Har träffat sjukgymnasten, narkosläkaren  samt tre olika läkare.
Vilket bemötande!!
Fantastiskt trevligt mitt i allt elände.
Nu är vi installerade i Hotell Björken, (det  låter som äldreboendet i Boden!) så nu slappar vi bara. Ska till Gunilla och Sune på middag ikväll, det ska bli trevligt. Imorgon är en annan dag, vi får se vad det blir. Ingen aktivitet iallafall förrän söndag. Då blir det väl nya möten, nya prover......
Nu ska jag krama min man. Skönt att han är här med mej och på söndag kommer Åsa...
Må väl!
Kram/Viv

Ja nu sitter man i bilen på väg till Umeå. Vi räknar med att vara framme vi 12-tiden. Mulet men ingen snö. Äntligen ska den jävla objudna gästen i min kropp avlägsnas. Konstigt att jag har fått vänta  drygt en månad på att bli opererad.
Idag ska jag träffa sjukgymnasten, narkosläkaren och thoraxkirurgen. Det kommer att ta hela eftermiddagen. Sen  blir vi inkvarterade  på Patienthotellet. Jag har varit där förut. När Maria min kära sonhustru fick sin strålbehandling för ett år sen som jag och Elin hälsade på några dagar. Tänk, nu är det jag själv som ska bo där ett par dagar.
På söndag den 19 april flyttar jag in på avd E33, Thoraxklliniken och på måndag morgon blir det operation.....längtar??
Kan man verkligen längta efter en operation?? Ja det är nästan så. Jag måste ju genomgå detta, det är som en förlossning fast  det blir ju ett annat  resultat.
Jag längtar till mitten av maj när snön är borta och man får njuta av björkarnas skira grönska.
Nåväl, en sak i taget . Nu ska jag fokusera på att bli FRISK........

Kram /Viveka