kronidan

Ännu en ny dag. Konstigt nog går dagarna rätt fort för det är alltid nåt som händer. Men dag hade jag hoppats på att tandhygienisten skulle komma hit och hjälpa mej med min såriga mun men hon var tydligen fortfarande sjuk.
Det går inte så bra att äta men jag får näringsdropp hela tiden.
Yvonne har varit hos mej idag, vi har lite mystiska men roliga affärer ihop. Sen till något positivt, vi har träffat den mest fantastiska kurator jag någonsin mött. Skulle ha en timme och fick tre timmar!! Underbart!
Jag har klarat mej så länge utan syrgasen nu idag och ikväll så....härliga tanke..kanske jag kan klara mej utan.
Måste berätta att våran syster från USA kommmer i morgon, lördag. Hon hade tänkt komma senare i sommar men ändrade sej. Vi har inte setts sen vi var i Prag 2009 så det blir kul. Hon ska ju hälsa på våran gamla mamma och våran bror i Vuollerim åxå.
Maken sover här i natt, det känns tryggt och bra.
Kram & godnatt!
Viveka

Älskade Maria, idag skall Du begravas och jag orkar inte följa med och ta avsked av Dej......jag är alldeles för svag. Det är så sorgligt..hade velat vara med. Det är natt nu och jag kan inte sova. Har fått alla mediciner jag skulle ha men det är alldeles för många tankar som snurrar i huvet.
Dagen i övrigt har varit bra, många besök, så många att jag missade att ringa min kära Mona att det var ok med hennes besök när hon ändå var i huset, synd!
Maken har varit här i kväll men han åkte hem, hade väl nåt att pyssla med och jag har så mycket sår i munnen att jag inte kan äta nåt....igen, snart åtta dagar utan fast föda, men jag får näringsdropp hela tiden så det går ju an.
Nu ska jag försöka sova, Jill , min gulliga goa nattsköterska har suttit hos mej en stund, känner mej lite ängslig.
Hoppas på en någorlunda natt
Godnatt alla nära och kära
Viveka

Hej igen!
Jag har varit "out of order" några dagar nu, men jag har elfte budet i bakhuvet..........."Du skall icke ge dej" hela tiden.
Åkte ju in på operation i torsdags och det blev en lång process. Kom tillbaka till avd först på lördag em. Är fortfarande ganska trött och slut men smärtan i lugorna är på tillbakagång. Maken bor med mej på nätterna och det är ovärderligt. Nu får jag "mat" i droppförm för jag kan inte äta. Yvonne har varit hos mej på dagarna och Åsa har variit här och hjälpt mej med deklarationen bl a, Bror JanErik var hos mej hela dagen igår.
Jag sover mycket och det är bra, men i morgon ska jag upp och gå.
Tack för att ni tänker på mej, det värmer.
Kram/Viveka

Trodde givetvis att jag skulle få åka hem idag men icke de. I stället ska jag in på operation i morgon för att sätta in
en epidural eller nåt liknande och efter en natts övervakning skulle jag få åka hem.
Idag är det första dagen med Afinitor och man hoppas ju att man inte får alla biverkningarna.
Dagarna går, trots allt, men nu är jag ganska less. Det blir så mycket sprutor över dygnet så man kan knappt läsa.
Nu önskar jag er alla en riktigt god natt
Viveka

Hej!
Har haft trevligt besök av Karin. Och som vanligt kommer hon aldrig tomhänt. Det var goda mackor, alla möjliga små tuber för händer och fötter, hud och hår.
Natten har varit hyfsad, jag har inte haft särskilt ont men blodgaserna ligger alldeles för lågt så jag får med mej syrgas hem. Kommer ihåg att min pappa hade syrgas dom  fyra sista åren han levde.
Samt  att blodvärdet är dåligt så det blir två påsar nu på eftermiddan. Dessutom skall jag på hud för att kolla mina utslag som jag har på brösten.
Bara jag får komma hem i morgon............
Kram/Viveka

Måndag och jag ligger fortfarande kvar på 51:an, och jag har fortfarande syrgasen aktiverad, klarar mej inte utan. Förmodligen får jag med mej syrgas hem,precis som min pappa, han hade syrgas dom fyra sista åren han levde.
Tillbaka till helgen. Maken sov över här lördag till söndag, det var tryggt och skönt.
Igår söndag hade jag besök av min kära syster, sen kom svågern och vi hade en fin pratstund och till sist kom maken.
Nu är det alltså måndag och jag har haft jätteont nu på morgonen. Så nu har jag plåster, 500 mg plus tabletter som ska under tungan. Nu i veckan ska jag få börja med Afinitor och då ber jag er alla att hålla nån av era tummar att det hjälper något.
Nu på förmiddan kom Slangen med två av sina småslangar och hälsade på. Han är då otrolig denna Stefan, han är den som ringt och besökt mej mest under min sjukdomstid.
Nu är det lunch så jag ska försöka få i mej nåt lite...
Kram & hej från Viveka

Smärtfri hela dagen. Fick sprutor kl 22 igårkväll och efter det har jag mått  ganska bra. Har tillbringat dagen i sängen för jag har både dropp och syrgas och då har man inte nåt stort område att spela på.
Maken kom vid 20-tiden och han ska sova hhär inatt.
Har inte haft något besök idag, det har varit tomt, men telefonen har fungerat som den skulle, det gjorde den inte igår.
Vi har sett en svensk film ikväll,så nu ska vi försöka sova. Fick en spruta ikväll så nu är jag bedövad,dock inte bedrövad.
Suss gott alla nära och kära
Viveka och Rolf

Säg den glädje som varar beständigt, den finns nog inte. Nej man har nog inte fattat än att Maria är borta, det är så overkligt alltihop.
Nu ligger jag på avd 51, denna fantastiska avd med så gullig pesonal. Har varit på DT och svaret har min Roger avgett och det var inte roligt. Jag har kämpat med Sutent  50mg i fyra veckor å så har tumöreländet vuxit mycket mer än lovligt. Så nästa vecka blir det Afinitor, den nya medicinen. Men säger han, om jag inte tål den eller det visar sej att det sjuka växer ytterligare så finns det tyvärr inget mer att göra.
Så är läget nu.
Men jag lever efter elfte budet: Du skall icke ge dej!
Nu kommer maken,hoppas att han hunnit med alla tel och sms, så jag slutar här
Kram med tillbehör
Viveka

Orkade inte gå ner till Hultins på Bosses 70-årsfest. Maken fick gå istället.

Man har varit helt förkrossad den senaste veckan. Så otroligt ofattbart. Ändå har ju inte jag det värst, det är ju sonen och hans familj som plågas  dagarna igenom.

En sorgens dag. Vår älskade Maria, Antes kära hustru lämnade oss  i morse. Hur kan livet vara så orättvist? Hon som var mitt i livet. Tänk när det finns  gamla som bara vill dö, personer som missköter sin kropp och hälsa dom får leva men inte Maria. Cancern tog hennes unga liv.

.....och jag har inte blivit lurad idag! Inte vad jag vet i allafall. Men veckorna bara rusar iväg. Är det verkligen bara 52 fredagar på ett år? Jag tycker att dom kommer snabbare än dom andra dagarna.